yazmak

yine ve gercekten yazabilmeyi isterim. belki olur da..
ama su anda, ne yazi ne cizi ne is ne guc ne de zaman..
bir tek o var aklimda. nazim'in gunese cikmasi gibi ben de ciksam onun yanina, otursam.
yazmaya malzeme bile olmuyor bu hal, bu tasa. cunku ne sevda demek istiyorum, ne ozlem, ne de o bu. sozcukler sozcuk kaliyor icimdeki bosluga vurunca.
mutlaka olur bir baskasi, zaman meselesi. biliyorum. her seyi kaybetmek isten degil. biliyorum. yine de, onca malzemeye ragmen, yazamiyorum, diyemiyorum.
cikan anca "olmasan da olur, bak oluyor. ama ne olur ol..."

yet another monday

i really hate mondays. and how is it that although we are at the end of april, my nose gets cold in the flat when I wake up?

I did collect some material, I will start the playlists again.

sad spam

Unapproachable i stare
For you my anguished heart despairs
There's nothing but sadness in the air
I reach out for you but you're not here
Or anywhere
Just sorrow left to bear

Unavoidable you say
There's too much pain for you to stay
And nothing we had remains the same
They say that everything must change

Even so
We can always start
Over from zero
And we'll be closer than
The rhythm of our hearts

very true

Med kroppen mot jorden
och blicken i det eviga blå
är jag bortom tankarna och orden
där finns inget jag måste förstå
utom att kroppen är tung mot vår mark
att himlen är blå
och jag är lycklig och stark
med kroppen och jorden
finns det inget jag måste förstå

Jag trodde sanningen kanske fanns i en bok
jag hade fel så jag sökte runt hela jordens klot
jag irrade kring efter färdiga svar
jag gjorde allt men det här är det enda svar jag har
att med kroppen mot jorden
och blicken i det eviga blå
är jag bortom tankarna och orden
där finns inget jag måste förstå
utom att kroppen är tung mot vår mark
att himlen är blå
och jag är lycklig och stark
med kroppen mot jorden
finns det inget jag måste förstå

Jag trodde lyckan nås genom vånda och slit
jag offrade svett och tårar för att finna vägen dit
jag irrade kring efter färdiga svar
jag gjorde allt men det här är det enda svar jag har
att med kroppen mot jorden
och blicken i det eviga blå
är jag bortom tankarna och orden
där finns inget jag måste förstå
utom att kroppen är tung mot vår mark
att himlen är blå
och jag är lycklig och stark
med kroppen mot jorden
finns det inget jag måste förstå
nej, där finns inget jag måste förstå
där finns inget jag måste förstå

In the silence of my mind
I can see our love was just a line
To a grasp of air
That's nowhere

And while i wait for love's embrace
My life is but a race
Since you're gone now
All my light is left to waste

I never learned the rule
That love can be so cruel
When it's over and done
Now i can't believe
That what they say is true
How love can be renewed
Because once it's abused
Then it's through

There's no laughter in your smile
And all that's left are shadows in my mind
Of a different place
And your face

And in the quiet of my heart
The sadness lingers on
Now i just have a different point of view
Since you've been gone

It shouldn't be this difficult

I mean I want to blame myself on being slow but come on. Here I am at 12:46, trying to deploy database config environment which will enable me to connect to ALL the databases I need provided I have permissions. Yes, you hear right, so if I do not have this correctly installed, I can not connect to some DBs although I have permissions. I mean what is this?

But alas, at last I got to the DB I needed. Phew! And this took like an hour in total with my first efforts. Poff!

I have to try some other things now. Like.. scheduling the goddamn stuff with Cron. Making sure my super unit test is working. All I want is some sleep and walking outside. I really miss walking outside. Wasn't that why I moved to Seattle? Hmmmmm...

Yes

With the way of thinking mentioned in the previous post, songs have less effect. It is working!

I wonder will life become less joyous?